Nu är det bara 5 dgr till bilen rullar till Lund, jobbigt men ett livsviktigt måste. Älskade Wilman tänk om allt varit annorlunda, man ställer sig frågan gång på gång Varför just du? Så liten, så omedveten om vad som kommer hända. Tankarna rullar varje kväll när jag lagt mig. Bilder om hur det kommer vara, hur allt efter operationen ser ut. Vi har sett det innan, men allt blir åter igen nytt. En ny bild av hur du kommer vara och se ut efter operationen. Alla slangar som omger dig, och som vi vet enbart sitter där för att hjälpa dig, men det gör ändå ont, vårt lilla älskade barn. Usch....det är verkligen nära nu, en klump i magen som håller i sig. Men vi vet att det här ska hjälpa dig, hjälpa dig att bli hel. En svår och jobbig situation för alla. Mamma och Pappa kan bara stå bredvid och trösta, krama, kämpa med dig, FINNAS FÖR DIG. Men vi kan inte ta smärtan, som vi mer än gärna skulle göra.Vi skulle ta allt som du går igenom bara för att du skulle få slippa. Men det går inte. Det går verkligen inte, och det är ledsamt. Men vi vet att du fixar det här lilla älskade, mamma pappa och Clara, alla nära och kära, vi finns här hela tiden....hela tiden...Och din älskade mormor och två gammelmorfor sitter där uppe och har en vakande hand över dig, ni är dom fyra som står för ordet KÄMPE...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar