Grannfruns goda kaffe!

Nyss hemkommen från grannarna. Blev så fruktansvärt sugen på deras goda kaffe, riktigt gravidsugen!!!haha...... Tur för mig att klockan inte var 02.00 inatt för då hade jag ju behövt väcka dom, hehe! inget kan hindra en "pregnant Mom" Tack Therese!

Nu blir det sova, för imorrn blir det upp me tuppen. Clara och jag ska åka ut med pappas båt. Så ikväll har clara och jag plockat mask. Imorgon tar vi gammelgäddan!!! Fast inte med masken, det får bli dom så "abborissarna"" Lägger in bilder imorgon från den underbara skärgården!!!!

NattiNatti!!!

Ingen bedövning i min närvaro!

Sitter och funderar på morgondagen. imorgon ska vi på nytt ultraljud igen för att se om moderkakan har flyttat sig. Det konstaterades ju på u.l i v.18 att moderkakan låg för öppningen. "Inget att oroa sig för", sa den glada mannen i vit rock, "den brukar alltid flytta sig". MEN har den nu inte gjort det vilket jag inte tror så blir det fler ultraljud och sen kejsarsnitt istället. MEN JAG VÄGRAR!!! Jag ska föda normalt!!!!! Jag ser ju faktiskt fram emot min förlossning, jag vill känna smärtan, vill kämpa, vill, vill, vill......    Ta inte det ifrån mig!    

Här ska det inte sättas någon ryggbedövning så länge jag lever, inte skäras i mig. DEN ska ut där nere...that's it!

Håll tummarna för mig imorgon.......

Nattinatti....                                                

Ska ett kyskåp vara varmt?

Hej hej...Kom hem idag efter jobbet och öppnar kylskåpet för att ställa in lite varor, det kändes inte så kallt som det bukar, men när den "frostar av" så går kylan ner rätt fort, så jag tänkte inte mer på det! Tills jag öppnade kylskåpet igen 2 timmar efter och tänker att så här ska det inte vara. Det var fortfarande varmt. Slemmig ost tillsammans med rinnande smör och sur mjölk. Nä, inte bra! Ska nog inte äta det, måste nog slänga. Bra tänkt Sofi. Jag lever ju trots allt med min underbara gravidhjärna, så om jag hade tänkt annorlunda så hade det inte varit något lustigt, fast det hade nog blivit magsjuka på kuppen. Så bra tänkt pregnent mom! Ringde min kära sambo, berättade vad som hade hänt. Och vet ni vad han säger. Givförsig så visste jag att han skulle säga det, men trots att jag är gravid så kan jag vara smart också

"Den frostar bara av, säger han"

Tack för den, det har jag liksom uteslutit för länge sen. Jag är inte dum.

Det roliga, eller om man kan säga roliga men det komiska i det hela är att förra veckan gick grannarnas frys sönder, så dom fick köpa nytt. Då var man ju lite lagom kaxig och rätt glad över att man slapp lägga pengar på det. Nu sitter vi här en vecka efter och gråter ungefär lika mycket som dom säkert gjorde då, iallafall inom oss. Där fick vi! Till råge på allt så trodde vi att kyl och frys var från 2005, men det visade sig när jag läste papprena ikväll att det sattes in 2001. 

Samtidigt får jag väl vara lite tacksam över var min käre lille gubbe jobbar, så upp till bevis vad du kan nu, för här byts inga vitaror på 20 år igen!

 

Måndagsmys med fruktsallad

Idag ville Clara ha måndagsmys, vi brukar i vanliga fall ha fredagsmys då vi äter lite chips, eller poppar en skål med popcorn. Och idag bestämde lill chefen att vi skulle mysa igen, fast det inte var fredag. Bara att lyda order. Så det blev en frisk fruktsallad, med jordgubbar, banan, ananas och vindruvor. Det var såååååå gott!

Skam den som ger sig!

Igår (söndag) var vi hemma i Alsterbro och försökte tömma det sista, innan det blir ägarbyte. Vi skulle hämta moraklockan som min morfar gjort samt lite saker som jag har haft kvar där hemma. Som tex gamla skolarbeten och böcker, men även mycke av det som varit mammas egna saker. Håkan ville ha hjälp med att få ut sandras madrass, en DUBBELMADRASS! Och hon har sitt rum på övervåningen och trappan dit upp är i en smal vinkel, vilket gör det hela helt omöjligt att få ner den, den vägen. Så samma väg ner som den kom upp. Micke inte helt förtjust den här gången heller. Men skam den som ger sig, NER KOM DEN!

Kakmonstret!

Häromdagen bakade mamma och jag världens smarrigaste äppelkaka...Åh jag är det busiga kakmonstret!  Whaoooo .....

Tårar som faller...

Vissa dagar bara flyter på och man är så oerhört tacksam för att man bara får leva och älska sina nära, och bli älskad. Sen kommer dom där dagarna när jag plötsligt kommer på att Jag älskar någon som inte finns i min verkliga närvaro, inte den närvaro där jag kan se eller känna. Bara den närvaro som inte finns fast den ändå gör det. Just dessa dagar är som allra svårast. Jag älskar min mamma men får aldrig mer varken se eller kunna säga det till henne. Jag vet att hon kan läsa mina tankar och på så vis vet hon det, men att aldrig kunna se henne öga mot öga och verkligen säga det, så sorgligt. Jag kan sakna sådana enkla saker som att aldrig mer få äta mammas goda mat, eller åka på den där härliga shopping rundan. Aldrig bara som något så enkelt få gå med Clara och henne och köpa en glass i affären, eller bara sitta ner och prata skvaller eller om livet. Inte få gå och handla dom där små bebisprylarna till nr2. Jag vet att mamma hade gett så mycket, gett mer än vad hon någonsin hade velat ta emot. Men mamma var sån. Hon älskade att ge, men ville aldrig ta emot.

Just idag var en sådan dag när tårarna bara började rinna. Satt vid datorn och hittar ett dokument i Word som hette "Mina positiva tankar"! Här har mamma skrivit ner sina positiva tankar som hon försökte skriva ner för att bearbeta sina tankar när hon fick sitt svar på cancern. Alla hennes tankar handlar enbart om familjen. Att hon ska se sandra ta studenten och se hennes fina balklänning, att få se Clara växa upp och få uppleva när Sandra får barn. Att vi alla ska få vara friska och att hon ska bli frisk. Ja, det stod så mycket, men det mesta vill jag behålla inom mig själv. Men i sista tanken står det, "Jag vill inte dö, jag önskar jag hade varit ensamstående så min man och barn sluppit tycka synd om mig" Den sista tanken gjorde så fruktansvärt ont att läsa.

Jag vet att hon är den vackraste ängeln som himlen skådat, att hon finns där uppe och ser ner på mig när jag mår som mest dåligt. Och hjälper mig att orka leva vidare. Jag lever vidare för min familj och mina fantastiska vänner. Jag kommer alltid leva med sorgen och tomheten efter henne. ALLTID! Livet blir aldrig som det varit, men jag måste ändå gör det bästa av det. Och att se bilden i tankarna när hon är den där glada, livfulla mamman, mamman som gjort allt för en, då orkar jag gå vidare. Och kunna le, trots att mitt hjärta har ett stort tomrum efter henne, men jag vet att jag alltid kommer få leva med det! Jag har förlorat min mamma, och kommer aldrig kunna få henne tillbaka, det är något jag alltid också få leva med. Men hon kommer aldrig kunna lämna mina tankar och saknaden efter henne blir aldrig mindre, det är mitt sätt att bearbeta tomheten efter henne.

ALLTID I MITT HJÄRTA LILLA MAMMA

Ett foster i v.30 i 3D...

En ultraljudsbild i 3D i vecka 30....så unikt! Tänk att min lilla plutt i magen är så utvecklad...Fantastiskt

Allt är inte mitt fel!

Nyss hem kommen från jobbet. Vart en piss dag ärligt talat. Ni som alla känner mig vet att jag är en sådan där "snabbköpskassörska". Och tydligen så innebär den rollen "taallskitdukanfå" "alltärdittfel"! Och alla vet vi att sommaren är typ över iallafall det mesta av den, och tydligen så blir alla männsikor mer eller mindre väldigt tjuriga och irriterade då, vad det verkar som iallafall. Men klart är det iallafall att sitter man i kassan då kan man lägga all sin agression på just den personen. Jag kan inte hjälpa att det är fel pris i datorn, jag kan inte råför att någon ansvarig inte tagit bort varan som du just nu tänkt handla som gick ut förra veckan, tyvärr jag är ledsen, men jag sitter bara här! Att du just nu var sugen på en banan, men leveransen kommer om en timme, snälla det är inte mitt fel. Det är så typiskt oss svenskar, lägga skulden på alla andra, inte tänka på att det kanske sårar någon. Nu är inte jag den som brukar bry mig i vanliga fall, det här är mitt jobb och jag brukar ta allt med en klackspark. Men just idag var en sådan dag när jag har fått ta ALLT. Vissa människor bryr sig verkligen inte om vad dom säger och till vem, om jag skulle glömma att ge växel tillbaka, då är jag plötsligt tjuv!. När det i själva verket bara handla om att mitt huvud är så igenkorkat med massa utskällningar och klagomål för att du behövt betala för kassen som du lagt i vagnen och egentligen inte tänk betala. Inte konstigt att man glömmer. Men du får ju alltid pengarna tillbaka, men snälla lugna ner dig lite. Om alla bara kunde förstå att jag gör bara mitt jobb, jag sitter inte där för att irritera dig! Om du är arg för att solen har gått i moln, så är det inte mitt fel.

 Jag är bara kassörska!       

Vart tog min lilla "Bebis" vägen...

Tiden bara går, snart fyller Clara 3 år och blir storasyster i samma sväng! Micke beättade när han lämnat henne på dagis i Onsdags, att hon fått byta "avdelning" till den 3-5 år. Nu går hon på KRABBAN, inte på bläckfisken längre, Snyft snyft, snart ska hon väl välja till gymnasiet också!. Tårarna rinner på en mesig mamma!

Äntligen Lördag!.. och så måste man jobba!

Var hemma igår med lilla älsklingen, feber och en ögoninflammation som tydligen har bestämt sig för att stanna, så j-vla envis! Men nu håller vi tummarna på att den lämnat oss för gott, eller från Clara iallafall.

Sen ringde telefonen, det var jobbet!, dom frågade om jag kunde jobba som ikväll mellan 17-21. Micke hemma vid 17,30 gick inte riktigt ihop sig men men, om jag var där till 18 så var jag en pärla! Så ikväll blir det att mötas i dörren och om vi hinner så kanske vi kan vinka också! Clara kommer nog inte fatta någonting, men hon är ju så van stackars lilla barn. Om det någongång händer att vi lyckas vara lediga samtidigt mannen och jag så frågar clara alltid om vem som ska  åka och jobba, och svarar båda Nej, så blir hon ett frågetecken. "Va, ska båda vara hemma". Haha.

Bye bye

 

Skrotnisse is back!

Ligger och slö titta lite på tv´n, eftersom det är sånt "underbart" väder ute....Not! Clara sitter och tittar på pippi på datorn, har inte hunnit lägga dom på skiva än så hon får sitta där inne och kolla. Och tur var väl det, för helt plötsligt från ingenstans dyker Skrotnisse upp.....förstår ni, SKROTNISSE! Tappar nästan hakan, och tar mig tillbaka i tiden när jag var sisädär 5-6 år och var hos pappa varannan helg. Varje morgon eller nästan iallafalll satt jag och kollade på denna kära gubbe, okej han var väl inte den lyckligaste människan jag hade sett, men hans personlighet. Inte för att man vill vara som han, men att kunna vara så trist och tråkig som han i verkliga fallet är, så är det så imponerande på nått sätt. Man kan inte slita sig. Kult! 

KALMAR FF "lilla" hejarklack

Pappa och jag hejar på KALMAR FF

Denna orättvisa värld!

Satt och läste morgontidningen igår, läste en dödsannons och inser att det är en gammal klasskamrats pappa som har gått bort, endast 57 år gammal. Blev så fruktansvärt rörd och ledsen, vet nämligen att hennes mamma gick bort förra året och var nog ungefär i samma ålder som pappan. Jag vet precis vad denna tjej just nu går igenom, och som hon redan en gång innan fått ta sig igenom. En enorm sorg som aldrig kommer försvinna, och säkert samma tanke som jag alltid bär med mig, varför! Varför är livet så fruktansvärt orättvist, vad har man gjort för att förtjäna det här. Vi har förlorat dom som stod oss allra, allra närmast i livet, våra livskamrater. Dom som alltid skyddat oss i första hand, som alltid ställt upp vare sig man förtjänat det eller ej. Men dom har alltid funnits där. Alltid haft tid. Jag tänker så mycket på denna tjej, men jag vet att hon lever med en egen familj, och jag hoppas att dom får vara friska hela livet, och till henne  vill jag säga, att du är aldrig ensam även om det känns så, så finns det alltid människor omkring dig som vill hjälpa till och stötta dig i allt det svåra. Vet av egen erfarenhet att man sätter så mycket mer värde på sin egna familj och som jag som har min pappa i livet ser livet på ett helt annat sätt nu. Ibland kan jag ligga i sängen och bli så fruktansvärt rädd, rädd  för att förlora allt jag har, vad skulle hända med mig då, helt själv kvar i en värld som en efter en lämnar denna värld utan att förtjäna det. Man farmor dog när jag var mindre, farfar har jag aldrig träffat, morfar dog för några år sen och mamma lämnade mig för snart två år sen. Tänker ofta på att det är inte många av dom närmaste som finns kvar. Hur ser det ut när Clara blir äldre?

Men Pappa har en stor plats i mitt hjärta, även om vi inte pratar så ofta så finns du alltid där, och jag tänker på dig ofta. Och Clara älskar sin morfar. Sin morfar med den STORA båten som hon säger.

Till alla mina vänner och kära, ni vet vilka ni är, vill jag säga:

                                         JAG ÄLSKAR ER

Emelie, kommer saknar dig som faan på jobbet, du lyste verkligen upp tillvaron. Jag älskar dig med babe!!

Mamma, godnatt, clara tyckte vi skulle ta en stege och klättra upp till dig idag. Tänk om jag kunde uppfylla den önskan! Älskar dig överallt annat

Gå och lägg dig mamma, jag ska fiska!

Måste bara skriva om min kära lilla dotter som är uppe trots att klockan nu är 23.20, ja jag förstår att ni tappar hakan, jag med snart...hehe. Men Micke och jag trodde att hon höll på att bli sjuk, har liksom vart grinig och ledsen och sovit lite fram och tillbaka hela kvällen. Men hon laddade tydligen bara sitt stora energi förrådet med att "powernappa" lite, för att sen vara uppe hela natten. Jag sa till henne nu att

"kom nu så ska vi gå och sova."

 Då säger hon tillbaka,

"Nä,jag ska fiska"

Det är hennes fiskespel.

Sen går hon in till micke som hon tvingat in på sitt rum och säger

"Mamma säger att jag ska sova, men jag ska ju fiska"

Sen hör jag hur hon försöker få med honom på allt hon bara kan komma på, jag skrattar lite för mig själv och tänker, jaja jag går och lägger mig, så kan ju bästa polarna ligga där inne på golvet och FISKA FISKESPELET kl 23.30 en måndagkväll. Pappa Micke verkar sådär halvlycklig, men han kan ju inte säga Nej till sin underbara lilla tjej      

Sov gott

Älskar dig Mamma         

Claras längtar efter sin bebis

Ett litet underverk döljer sig under ytan

"Du måste växa upp mamma"

Hej hopp, idag har Clara och jag haft mysdag, micke jobbade hela dan. Tråkigt, men som sagt vi har inte gjort mer än vi behövt. Man behöver såna dagar också, där man bara får vara, inga måsten. Vi åt lite frukost, tog en lekstund med våra super trevliga grannar, ja bättre grannar får man leta efter. Dom är så otroligt bra! Måste bara få säga det! NI ÄR TOPPEN! När lekstunden och allt fikat var uppätet tog Clara sina två guldpengar hon fått av pappa till att köpa lördagsgodis för och hoppade in med mamma i bilen och åkte till affären. Rena drömmen att få handla godis, hon fick plocka själv och ögonen bara lyste på henne. Det fanns ju så mycket, men vissa var lite för hårda sa hon, så söt. Måste bara berätta om när vi var och handla för typ 3 veckor sen. Hon hade fått köpa lite naturgodis och när vi gick ut från affären frågade jag lite snällt om jag fick smaka. Då säger hon "Nä mamma, dom är lite för hårda för dig, du måste växa upp lite". Förstår ni att min underbara lilla tjej är 2 1/2 år, 2 1/2!! jag tappade liksom andan, och det enda jag fick fram var att "jaha, okej, så är det nog". Sen var det liksom slut diskuterat. Jag blir bara så förundrad över vad dom får allt ifrån.

Nu ligger hon och sover i soffan, micke kollar på nått tråkigt "undrahurmangör program" Så j-vla ointressant, varför ens använda halva hjärnan till att funderaöversåntmanaldrigbehövervetaproblem. Lev nu och idag, Huvudsaken är att man vet hur man sätter på en gryta potatis, då klara man sig långt, hehe.

Och, hur fungerar egentligen en vattenspridare utan el? Alla vet det, men du fick allt tänka till lite, eller hur!

Godnatt allihopa!!!

Vilken härlig kväll!

Kom hem från jobbet för typ en timme sen, jobbat med underbara Emelie, kan man ha det bättre och roligare en dag på jobbet. Hon lyser verkligen upp tillvaron, man blir glad och kvälls passet känns inte alls lika jobbigt och trögt som det kan göra annars. Man kan vara precis som man vill med henne, vill man inte vara vuxen och perfekt behöver man inte det, vill man bara vara så kan man det. UNDERBART! När jag kom hem hade Micael gjort en super god räksallad med världens godaste vitlöksbröd till, tack älskling!! Clara hade redan somnat så jag får vänta tills imorgon med att mysa med henne, blir svårt, vill nu lilla älskade prinsessa. Men hon så mysig att bara titta på när hon sover, så vacker. Och snart ska hon bli storasyster, herregud, hon har ju alltid varit min lilla bebis, och nu kommer hon bli stor så fort lilla knytet kommer ut och blir en del av vår familj  Men det kommer samtidigt kännas så fantastiskt att ha två fina barn som man själv har skapat, vilken lycka.

Godnatt på er alla! Kramar