Hjärtkontroll för lilla hjärtat!

Idag var det då åter daxs för Lilla Hjärtat att gå på hjärtundersökning. Även röntgen av hjärta och lungor var inbokat denna gången. Senast var vi i Maj och då var vår läkare lite konfundersam över hennes tryck i hjärtat. Men tack och lov så hade inte trycket ökat...härlig känsla...underbar känsla...
Wilma har ju haft väldigt jobbigt för att gå till Bvc och alla andra kontroller vi varit på med tanke på att hon vet vad som händer...och dom senaste gångerna på bvc har hon ju brutit ihop totalt vid enbart viktkontrollerna...vart så rädd. Och just den otryggheten man vet att hon känt har gjort att jag iallafall gått och tänkt mycket på just den här kontrollen idag...Kontrollen innefattar Mätning av syretillförseln, EKG, Vikt, Längd, Blodtryck samt undersökningen med ultraljud. Ultraljudet har varit det värsta dom senaste gångerna, inge roligt alls och det tar trots allt 15-20 minuter då hon ska ligga helt still...kan ju tänka er!

Men idag går denna lilla tuffa busungen in först på röntgen och röjer väntrummet totalt, och sen bara stegrar hon för rötgen och fixar det galant...EN tår kom vid andra bilden, annars hur cool som helst!
Mellan rötgen och läkarbesöket hade vi lite tid över och gick och hälsa på på lektarapin...där röjde vi me...

Sen var det daxs för dagens viktigaste som sagt...Och jag vet inte hur jag ska förklara det...Men hon bara skiner som en sol genom alla undersökningar...inga tårar, inget gnäll...Min duktiga duktiga Wilma...
Hon hjälpte till och med sjuksyster att sätta på alla elektroder och vi klappar händerna varje gång systern satte dit en ny, Sen klappade vi åt allt...hela tiden...haha. Enda gången och skrek var när hon skulle ligga på "bebis" vågen och bli mätt....men jag förstår henne...en håller i huvet och en annan försöker förlänga benet...inte konstigt man blir arg...jag förstår dig!!:)

Ultraljudet lika sååå...låg på mig  och Doktor C kunde lungt och försiktigt kolla på allt han behövde...lite muta kom fram då det började bli ite långtråkigt...men hon låg så stilla och vi trodde knappt det var sant...vilken vändning liksom. Hon låg till och med så still att även en annan läkare kunde få sig en titt och studera hennes hjärtfel också....Vi är så stolta lilla hjärtat...Du är envis, och du har " mammas" humör, hmm... många gånger....men du visade idag att du är stark och tålamodig...en rikigt Kämpe!!! Och du glädjs över livet och alla som finns omkring dig....underbart att se!

Micke och jag har pratat om det mycket hemma nu, och vi tror faktiskt att hennes tuffa start i livet har gjort att hon älskar och uppskattar livet något enormt...Vi la märke till en stor grej som inträffade när min pappa kom hit för några veckor sedan. Vi träffas inte så ofta tyvärr, men alla har fullt upp och tiden rinner bara iväg..Men iallafall det kanske hade gått ja mer än två månader sen sist vi sågs. Och så kom han hit och kliver in i köket och wilma ser morfar och blir så glad att hon börjar gråta och sträcker sig efter honom...Det ögonblicket är obeskrivligt....Men så härligt att se. Hon är ändå rätt liten än, och många, kanske dom flesta barn drar sig ibland lite bakåt när dom träffar människor dom inte sett på länge...helt naturligt...Clara var sån...Men efter en stund trippade hon fram när hon fått känna sig för.
Men det här med Wilma var så fantastiskt att se...
Så det känns som om hon på något sätt verkligen uppskattar de människor som finns runtomkring henne, människor som kämpat med och för henne....Njuter av att leva och bara få vara ....Kärleken hon ger till Clara är också härlig...Clara är wilmas stora trygghet, är inte Clara nära, letar hon oftast alltid upp henne och kramar henne...Kärlek! Våra älskade prinsessor!

Vi älskar er "alliboppa"(allihopa)!

Jättestor Sten, sax och påse...

I Söndags när vi satt i bilen allihopa efter att Clara lekt med en gammal dagiskompis från R-by så tyckte hon vi skulle köra Sten, Sax, Påse leken...
Vi började och jag vann nog lite fler gånger än henne, men vid en omgång och hon räknat till 1,2,3..
så skriker hon först

-STEEEEEEEEN

och jag är snabb efter och säger givetvis

-PÅSE!

Och kaxig som jag är så säger jag

-Haha, jag vann

Snacka om vilken mamma va, spela spel med ett barn och kan inte låta henne vinna någon gång...haha gud vad löjligt. Men spel är allvar, och jag är så dålig på många spel och när vi spelar med andra vuxna så förlorar jag jämt, och jag hatar det...det är skittrist. Som Fia sa till Micke typ "hur sjutton vill du vara med henne"....ja jag är kass på spel, men väldigt bra på att allt annat:)Aha....

Men iallafall, Clara blir tyst en stund och efter ett litet tag säger hon..

-Näheee, jag vann för jag hade en jättestor sten och när jag la den i din påse så gick påsen sönder...så jag vann faktiskt.

då tittade jag och Micke på varandra, lät henne vinna och så la vi ner det här med Sten, Sax Påse!
Mamma är en looooooser, och mitt barn är alldeles för smart för att mamma ska se sig någonsin som en segrare...trist....:)

Då var det slut på den eviga latheten...Idag infann jag mig för första gången på Malkars och gick runt med en intruktör på gymmet som la upp en plan för hur jag ska bygga upp mina slankiga, sladdriga icke vältränade muskler....Nu ska det bli något vettigt av det här, jag ska hitta krafter jag aldrig innan ens vart i närheten av att ha...pga av min stora feta lathet! Nu är det andra bullar som gäller...och är så peppad för det här.
Det var super nice att äntligen, äntligen få pröva på allt...och jag längtar redan tills nästa gång jag är där.

Micke har också träffat instruktören idag, så nu kommer det väl bli en kamp om vem som ska åka först...Claran kommer få följa med dom gånger hon vill och det behövs, hon gillar barnrummet starkt:) Men den minsta busen få tyvärr vara hemma, annars kan det bli lite kaotiskt...ja, jag tror det..haha.

Are you ready? I'M READY!!!!!
Jag är bara så bra...äntligen ska det bli av...slut på massa dåliga bortförklaringar, SKITMAT och den överaktiva rastlösheten....:)

Tjingeling!!

Fredag är alltid Fredag...

...och man är sååå trött när man väl åker från jobbet och ska försöka få med sig busungarna hem från alla dagis...
Och just idag var jag så sleten, och klockan är 18,25 när jag kommer och ska hämta Wilmis. Tänker innan jag går in att ojojoj så skönt det ska bli att bara få sätta sig ner och slappa i soffan heeeela kvällen. barnen bukar vara lagom trötta efter en dag med sen hemgång.

Men iallafall jag kliver in och möts av världens gladaste och busigaste lilla trollunge...Härligt!!

Sen säger dagis fröken!
-Ja, så härligt att se Wilma så glad och hon är verkligen full av energi. Och förresten hon somnade till en stund mellan 17,00-17,45

Wihooo, jajjamensan, då blir det till att sätta på tio kannor kaffe hemma tänkte jag. Oh my good:)
Och ja, glad har hon vart heeeeeeeeeeela kvällen, iinte busig bara snäll när mamma och pappa försökt slappa...ABSOLUT!!;)

Lilla busungen!

Det bor en liten liten busunge här hemma...WILMA heter hon. Just nu inne i sitt esse med att bara göra massa bus, bus, bus hela tiden. Det är frågan om det snart inte är dax att sätta upp övervakningskamera i HELA huset:)

Gick från köketd är wilma var med mig till hallen, det handlar om att jag lämnade henne utan synhåll i ca 20 sekunder...mmm..
När jag kommer tillbaka till köket, har hon öppnt kylskåpet och sitter nedanför på ett 4-pack kolapudding och öppnat magarinpaketet och drar fingret och käkar...

Tittar på henne och hon bara flinar...och säger "sitta mamma, ätta maaaaaaa" (äta mat)

Mm...tack men jag står gärna över, haha

Ja, vem vet:)

Idag frågade Clara mig hur håret börjar växa på huvudet?

-Ja, jag vet faktiskt inte, det bara gör det på nått lustigt vis...vad ska jag svara liksom

-Men mamma, det borde ju du veta!!

-Borde jag?, Nä, clara jag har inte en aning, men kanske för att man äter massa nyttig mat som är bra för kroppen och så gör det så att håret också växer...

Ja, det var det bästa jag kom på!

-Haha, men jag vet mamma, Det är säkert FRÖN som bor i huvudet och varje gång man duschar håret växer det jättemycke!

Smart, att jag aldrig aldrig tänkt på det, haha

Mina fina fina prinsessor!

Ni får mig att stråla, ni får mig att le

Ni ger mig kraften att finnas till

natt som dag, jag alltid er har

Och varje morgon jag längtar efter er kram

Att finnas för er är allt för mig

En mer stolt mamma kan ingen se

och jag älskar er mer för var dag som går

för det vackraste jag har är er två.

Mina fina fina prinsessor!

Saknat dig kompiiis:)

Underbara Barn:) Skönt att se dig på benen igen EltonBus:) Tror minsann två små ögonstenar saknat varandra!