Det händer ingenting.....orättvist!

FIA, inte inatt heller!

Nu längtar jag snart ihjäl mig. Försöker känna efter om det börjar göra ont, eller om värkar är på gång... Men ingenting!! Stackars mig!! Springer på toa 13000 ggr varje natt, för att i mina förhoppningar får se en slempropp ligga och guppa i vattnet -Men inte! Så tillbaka igen och sova några kvartar, åh sen upp igen -Men inte denna gången heller! Allt har sin tid det vet vi alla, men jag vill också få några dagar för tidigt, alla andra får ju det....men inte stackars jag....snyft....... Synd om mig? Ja, lite faktiskt, om jag får säga det själv. Och nu har Micke sagt att det får inte bli före tisdag, för han får en PRAKTIKANT på jobbet på Måndag. Men tack för den älskling, går en praktikant före mig, då ska vi allt snacka om praktikant! STÖRST GÅR FÖRST.....! Och i detta läget vinner jag....(fniss)

Men nu är det lika bra att sluta deppa och börja se allt FRÅN DEN LJUSA SIDAN! Som vi pratat om tidigare....Hur lätt e' de' då......hallå......ser jag ut som någon med tålamod eller?

Men nu lever jag på att njuta av det liv som finns inuti mig...för längtan efter att få se och träffa detta liv, som snart funnits inom mig i 9 månader. Som man endast kunnat ha tankar och funderingar om. Och vips när jag minst anar det eller står i kön på Ica så kanske den där stora vattenpölen infinner sig..........Bara man har tålamod

Magen i v.39+3