Eva, Sigge och Elton kom hit på lunch idag. Jag hade gjort köttgryta och ris. Efter det åt vi smarriga kakor som Sigge noga valt ut i affären till oss och givetvis kaffe till...vem kan vara utan!
Sen packade vi ihop oss och tog bilarna in till stan. Vi skulle gå på marknad. Och det är så himla skönt att man inte är ensam...hmm..om att leva tajkån livet...det finns så många fler...haha. Om man nu ska ha marknad i en stad, och det alltid är fullt med männsikor där, det vet ju alla. DÅ måste man ju för sjutton ha lite utrymme till det. Trångt som bara den, och den ena envisare än den andra på att få komma fram. Så jag beslutade mig bara för att låtsas om som om jag var själv på hela marknaden, jag plöjde...Ungefär som när jag skulle hitta en parkeringsplats, för det fanns det ju också så gott om....NÄÄÄ! Så jag stod och väntade på en bil som var på väg att lämna sin plats, och så ser jag framför mig att det kommer en annan bil och ska försöka sno min plats som jag stirrat på i ungefär 5 minuter...Så för att vara på den säkra sidan om att få den så tar jag upp pekfingret och vajar lite med det och sen ger jag ONDA ögat för bilisten framför mig som trodde hon skulle ta den för mig. Hon tittar på mig, och alla i baksätet på den bilen skrattar åt mig. Då mimar jag elaka ord som stannar kvar i huvudet men syns säkert väl på munnen och uttrycket jag har. Då kör bilen före mig, jag blir rasande, men vad händer då....Hon kör förbi den lediga platsen. Så vänlig...Undra om hon tyckte likadant om mig...moahaha. Vilken respekt man har....
Sen skulle barnen åka karusell, Och det gick ju bra, men kan förstå dom när dom åkt den här med olika djur och fordon som bara går runt, som på den gamla tiden att dom tröttnade...Hon som satte AV och PÅ måste ju ha somnat. Att dom inte bara kräktes rakt ut...100 varv kändes det som. Och tillslut satt både Sigge och Clara och såg så allmänt uttråkade ut, ett under att dom inte bara hoppade av. Fast det hade ju deras mammor sagt att dom inte fick....Taskiga mammor! Sen gick vi vidare, köpte lite godis, och lyssnade på det eviga tjatet om ballong, Clara tjatade och tjatade och tjatade, noll tålamod liksom...Och sen fick hon sin ballong. Då blev hon lugn och glad igen! Sigge träffade sin dagisfröken och hon frågade Sigge vad han hade gjort i sommar?
-Vart i ett varmt land och när vi kom hem hittade vi inte huset så vi fick gräva upp det, sa han.
Älskar den pojkens livliga fantasi...och han är så allvarlig när han berättar det, så Mamma Eva fick rycka in och berätta att så var det inte...haha. Och tur var väl det:))
Sen bestämde familjerna tajkåns att det var daxs att åka hem, Så vi gick en lugn och behaglig gata till bilarna, utan en massa envisa och tålamodslösa människor...förvi hade ju allt tålamod i världen...typ...Sen säger Eva:
-Ja, man måste ju allt ha lite tålamod med sånt här
Och vem tror ni svara på den frågan, som har minst av den delen av oss alla..haha...Jo Clara säger:
-Ja, jag har ju tålamod iallafall!
Då satte vi oss i bilarna och tackade för en trevlig dag och åkte hem!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar