Dagarna sen vi kom hem från Lund har varit bra och Wilma mår toppen. Men fortfarande väldigt orolig när hon ska sova för natten. Hon blir hysterisk när vi lägger henne i sin säng, och i vår säng funkar inte heller. Vill hela tiden ha kontroll på var Micke och jag är. Vi sitter med henne i soffan och försöker få henne lugn, men så fort någon lämnar rummet blir hon ledsen. Ikväll somnade hon i sin vagn till slut, efter 1 1/2 timmes trugande med ALLT. Men nu sover hon som sagt i vagnen, och har vi tur kanske hon sover där hela natten. Mycket som säkert rör sig i hennes huvud och fortfarande mycket bearbetande efter allt vår lilla älskade tjeja har fått gå igenom. Men på dagarna är hon glad och inte alls lika orolig, storasyster gör nog mycket också...hon blir så glad varje gång Claran visar sig eller leker med henne. Underbart att se....och kanske är det så att när Clara har somnat på kvällen så känner Wilma av att vi inte är alla sammans runt henne, hon är nog ett tag framöver väldigt beroende av att vi ska finnas runt henne allihopa....rädd att vi ska lämna henne igen... Det är mycket för oss alla här hemma, men vi kämpar på så gott vi kan...Huvudsaken är att Wilma förstår att vi inte ska lämna henne mer och att Clara vet med sig att bara för att Wilma nu kräver lite mer uppmärksamhet så kommer hon inte i skymundan, vi försöker dela på all uppmärksamhet och vi finns lika mycket där för båda våra små prinsessor...våra bästaste små juveler
Imorgon är det återbesök hos lilla doktorn som Clara säger. Stora doktorn är den i Lund. "Det är väl bara den lilla doktorn imårron mamma, sa hon idag" Och ja, det är det, imorgon är det inga 27 mil att åka, snarare 2 bara...Och då hoppas vi allt är bra, och väntar med spänning på vad vågen ska visa, och även längden. Hon äter som en häst lilla tjejan. En sån förändring sen operationen, men så kul att hon äntligen äter bra, man som förälder känner inte lika stor press längre på att man varje vecka måste kämpa kämpa med maten, nu går det liksom av sig själv. Sen hoppas vi också att syremättnaden ska ligga på iallafall minst 95. Innan operationen låg den på 75. Så heja, heja Wilma!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar