En evig väntan, tid som står stilla. Ledsen, ledsen, ledsen......Konstant oro som inget kan bota, klumpen i magen som växer sig större och större......Vår älskade lilla Wilma, Vi här och du där, långt borta men ändå så nära. Vi vet inte vad som händer, vad som sker, bara att du finns där, inte hos oss just nu, vårt älskade lilla barn. Vill bara hålla dig, krama om dig....men det dröjer ett tag till. Orättvist är allt just nu.....mamma och pappa gråter......saknar dig......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar