lördag 11 juli 2009

Någon har saknat sin storasyster!

Clara kom ju ner i Onsdags, och kom upp till Wilma direkt med Farmor och Farfar. och det första hon gör när hon kliver ur bilen är att krama mig allt hon kan och sedan säger hon:

-Åh, jag älskar dig mamma!

Då kom tårarna...att höra detta från sitt barn, är det finaste man kan höra...

Sen gick vi upp till Wilma. Och där händer något fantastiskt! Wilma har ju vart rätt stel och inte haft humöret riktig upp om man säger så, vilket man förstår. Men när Clara går fram till Vagnen där hon ligger och säger "Hej Wilma" Så skiner hon upp som en sol och tar på Claras ansikte och blir så glad. Hon känner överallt på henne och ler sitt allra finaste leende. Att hon saknat sin Storasyter var det inga tvivel om Går liksom inte att beskriva den känslan man som mamma och pappa fick när detta hände...så magiskt på något sätt...Hennes stora trygghet kom, en trygghet inte lik mamma och pappas...en trygghet mellan två systrar...underbart!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar