Wilma har sovit bra inatt, och hon behöver all vila hon kan få. Ändå emellan stunderna visar hon personalen vem som bestämmer och vilken sprudlande energi hon har...hon imponerar bra mycket på dom...och det gör en annan stolt också. Vår lilla kämpe.... Vi har också sovi bra här inatt, somnade ovaggade om man säger så. Mycket spänning som släppte och en rejäl dos sömn var vad vi behövde. Idag känns det hyfsat bra, men man lever lite disträ och ibland kommer allt och flyger över en som man gått igenom de senaste dagarna. Tror inte allt släpper förräns man är hemma och vardagen börjar som på nytt igen...Lika bra att intala sig själv att det är då allt kanske kommer över en på riktigt. Men det tar vi då...nu är det en dag i taget och all uppmärksamhet på lilla Wilmis....Det är trygghet hon behöver nu och det ska hon få allt av...Idag fick hon komma upp i famnen på oss. Micke fick hålla henne, kändes bäst så eftersom det var han som lämnade henne vid operationsbordet.
Kanske lite svårt för er läsare att se hennes hudfärg, men den är som på ett friskt litet barn...inte blå eller blek...bara så fin....underbara fina lilla Wilma!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar