tisdag 23 november 2010

Det känns helt okej i år!

jag har alltid tyckt att julen vart någonting jobbigt, och inte alls vart mycke för tomtar och allt stök som hör julen till. Du SKA baka lussekatter, pepparkakor, godis. Du SKA pynta hela lyan full med massa konstiga gubbar med skägg som tycker att man ska vara snäll hela året...Du SKA göra så jäkla mycke helt enkelt. för så har det alltid varit, i alla tider tydligen...det är då jag kommit in i bilden och brytit allt.

men på nått lustigt sätt så känns det för första gången annorlunda i år. En märklig känsla, jag KÄNNER verkligen för det i år. Vet inte om det är för att man har barn nu, eller för att vi faktiskt ska fira julafton här hemma hos hos. jag har alltid alltid åkt land och rike runt på julafton...många att hälsa på och man vill ändå träffa alla. Jag har aldrig haft några problem med det här...tyckt det vart mysigt på nått sätt. Kanske därför jag inte gillat att pyssla hemma och "jula" till det då jag ändå inte vart hemma...kan va så.

Sen tror jag det finns något annat som ligger bakom mitt intresse för julen i år...Mamma älskade julen...Pyntet, och allt som hör till...Mamma och Julstöket var nått speciellt...precis som allt annat med henne...Hon är speciell....Även om hon inte är med mig nu, så finns hon där...

Men som sagt i år blir det annorlunda...I år ska jag göra fint här hemma, jag och tjejerna:) Vi har alltid pyntat och klätt granen dagen innan julafton....varje år. Kan hända att tomtarna åker fram lite tidigare i år...men granen får allt vänta till dagen innan...eftersom den ändå alltid barra av sig på juldagen så kan det varar kul om barren sitter där dom ska på julafton:) sen ska Clara få hänga upp sin glasängel som  mamma köpte till henne när hon föddes...En ängel som hon alltid ska ha i granen, varje år...Wilma hann ju tyvärr inte få något...men jag köpte en till henne som ska vara ett minne eller tecken för att mormor är med henne också. Hon hann verkligen aldrig få träffa Wilmis...tungt....

Nu är det ju inte juletider än...kan ju faktiskt hinna ändra mig ang min syn på detta i år....vem vet. Jag ska iallafall göra så gott jag kan för att mina små fina underverk ska få känna känslan av att julen närmar sig...För dom är det något stort med julen, precis som det var när jag var liten!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar