Ikväll är gubben på jobbfest. Jag och barnen skulle ha en skön och mysig kväll. Inte göra något särskilt, bara mysa och se på tv. Tänkte barnen skulle somna i soffan och jag själv med för den delen, finns ju inget bättre...yeh so nice!
Men sen ringde mina underbara grannar och frågade om vi skulle leka lite, barnen alltså...vi vuxna skulle ta det lugnt och dricka kaffe. Men sen skulle dom grilla för dom skulle få lite besök, och frågade om vi också ville ha lite. Och grillat!, hallå vem kan tacka nej liksom...supergott ju! Så vi åt och sen vet vi inte vad som hände. Men det blev 120 på båda dom "stora" barnen och det gick liksom inte att hejda dom. Fullt ös och lite gråt där och skrik där, och "jag hade den" eller "jag vill ha den". Ljudnivå som hette duga fast dom hade väldigt roligt också, snarare superroligt! Vi väntade bara på att dom skulle trötta ut sig, men det fanns inget stopp....fortfarande 120 efter tre timman. Vad var det i det där godiset egentligen..Haha. Sen sa jag att nu är det daxs att gå in och lägga dom små liven. Och jag sa till Björn att undra om jag bara ska lassa in dom i bilen. Tänkte att det var ju rätt smart, köra en runda då somnar ju båda och det är bara till att bära in dom till sängen. Iallafall Clara, vi får borsta tänderna dubbelt imorgon. urladdad av energi så behövs det inte så mycket liksom. MEN BARN ÄR TYDLIGEN SMARTARE! Wilma somnade innan vi satt i bilen, och Clara känner jag så väl att hon sover nog innan vi lämnat gatan...hmm trodde jag ja. När jag kört ut ur samhället, så kör jag över en bro, och så vände jag i rondellen och körde över en gång till. Det var tyst i baksätet, tänkte att gud så bra nu sover båda två. Men lika bra att ta en runda till i rondellen och över bron igen. Då hör jag Clara i baksätet
- JA, en gång till Mamma!
Hon älskar nämligen av någon anledning att åka över broar. Så vi körde hem igen. Och då säger hon på hemvägen:
- Kan vi köra här när det är mörkt igen mamma, överlycklig!
Där fick jag för att hon sov, så det blev hem och läsa godnatt saga. Hon somnade på första sidan!
Där fick jag för att jag trodde jag var smart! Men hur dum kände jag mig då, hallå, åt jag också av det där godiset eller
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar