Wilma har visat rejäla framsteg nu den senaste veckan bara. Nu är det väldigt kul att dra syrran i håret och "fightas" med alla leksaker. Börja bli en "stor" liten tjeja nu, och det är så roligt att se att hon trots sitt stora hjärtfel ändå hänger med i utvecklingen precis som ett friskt barn. Vår älskadelilla kämpe. Och på tal om kämpe. Häromdagen var det brottningsmatch på filten, och det fanns någon som vägrade ge upp, här skulle det vinnas! Se här:
Nu ska ni allt få se vem som brottar ner vem...Känner redan att jag fått in ett stadigt grepp med båda händerna, men va gö ja nu då?
han försöker smita, eller kanske vill han bara kramas. Kan ju vara mysigt men nu är jag ju på G. Jag dra honom lite i benet så får vi se om han nappar på de'
Vilken klenfis va? Ett "hugg" i benet och han lägger sig, hihi nån mer som vill?
Ok, lite trött e' jag nog, men "I never give up" som syrran skulle sagt på "engelskatt". Nu ska jag vila en stund, för snart är det syrran som står på tur, haha. Kram Wilma
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar