Tranan som till slut hittade hit :-))

I år var tranan på rymmen, han liksom hade lite svårt att hitta hem till oss. Konstigt, eller hade han bara glömt oss (eller vi som glömt honom). Ja ja han kom iallafall till slut, och Clara tror stenhårt på honom. För det är en han säger hon. Eller fåglen som hon också säger, inte tranan. Hon visste att han varit hos Sigge på natten, och Sigge hade ju fått godis av "fågeln", I EN STRUMPA! Hallå mamma, fåglen har väl inga strumpor på sig. Nä, det var lite svårt att förstå. Men vi förklarade att man skulle hänga upp en strumpa så kanske fågeln hade någon överraskning med sig. Så hon hängde upp en strumpa. Jag tyckte hon kunde hänga upp en stor, men då kanske FÅGELN trodde det var pappas...mmm..smart tjej! Att jag onte tänkte på det, åh, så dum va! Och morgonen därpå så var det snabba steg in till braskaminen, Och sen var det glada skratt och söta munnar. Tranan hade till slut hittat hit. Får väl skicka med en karta nästa år..haha

Nu ska du allt få för tusenfoting :-))

Wilma har visat rejäla framsteg nu den senaste veckan bara. Nu är det väldigt kul att dra syrran i håret och "fightas" med alla leksaker. Börja bli en "stor" liten tjeja nu, och det är så roligt att se att hon trots sitt stora hjärtfel ändå hänger med i utvecklingen precis som ett friskt barn. Vår älskadelilla kämpe. Och på tal om kämpe. Häromdagen var det brottningsmatch på filten, och det fanns någon som vägrade ge upp, här skulle det vinnas! Se här:

Nu ska ni allt få se vem som brottar ner vem...Känner redan att jag fått in ett stadigt grepp med båda händerna, men va gö ja nu då?

han försöker smita, eller kanske vill han bara kramas. Kan ju vara mysigt men nu är jag ju på G. Jag dra honom lite i benet så får vi se om han nappar på de'

Vilken klenfis va? Ett "hugg" i benet och han lägger sig, hihi nån mer som vill?

Ok, lite trött e' jag nog, men "I never give up" som syrran skulle sagt på "engelskatt". Nu ska jag vila en stund, för snart är det syrran som står på tur, haha. Kram Wilma

Trodde jag var smart!

Ikväll är gubben på jobbfest. Jag och barnen skulle ha en skön och mysig kväll. Inte göra något särskilt, bara mysa och se på tv. Tänkte barnen skulle somna i soffan och jag själv med för den delen, finns ju inget bättre...yeh so nice!

Men sen ringde mina underbara grannar och frågade om vi skulle leka lite, barnen alltså...vi vuxna skulle ta det lugnt och dricka kaffe. Men sen skulle dom grilla för dom skulle få lite besök, och frågade om vi också ville ha lite. Och grillat!, hallå vem kan tacka nej liksom...supergott ju! Så vi åt och sen vet vi inte vad som hände. Men det blev 120 på båda dom "stora" barnen och det gick liksom inte att hejda dom. Fullt ös och lite gråt där och skrik där, och "jag hade den" eller "jag vill ha den". Ljudnivå som hette duga fast dom hade väldigt roligt också, snarare superroligt! Vi väntade bara på att dom skulle trötta ut sig, men det fanns inget stopp....fortfarande 120 efter tre timman. Vad var det i det där godiset egentligen..Haha. Sen sa jag att nu är det daxs att gå in och lägga dom små liven. Och jag sa till Björn att undra om jag bara ska lassa in dom i bilen. Tänkte att det var ju rätt smart, köra en runda då somnar ju båda och det är bara till att bära in dom till sängen. Iallafall Clara, vi får borsta tänderna dubbelt imorgon. urladdad av energi så behövs det inte så mycket liksom. MEN BARN ÄR TYDLIGEN SMARTARE! Wilma somnade innan vi satt i bilen, och Clara känner jag så väl att hon sover nog innan vi lämnat gatan...hmm trodde jag ja. När jag kört ut ur samhället, så kör jag över en bro, och så vände jag i rondellen och körde över en gång till. Det var tyst i baksätet, tänkte att gud så bra nu sover båda två. Men lika bra att ta en runda till i rondellen och över bron igen. Då hör jag Clara i baksätet

- JA, en gång till Mamma!

Hon älskar nämligen av någon anledning att åka över broar. Så vi körde hem igen. Och då säger hon på hemvägen:

- Kan vi köra här när det är mörkt igen mamma, överlycklig! 

Där fick jag för att hon sov, så det blev hem och läsa godnatt saga. Hon somnade på första sidan!

Där fick jag för att jag trodde jag var smart! Men hur dum kände jag mig då, hallå, åt jag också av det där godiset eller

Vem behöver betala dyrt för ett bröstlyft...

Eftersom jag nästan har slutat amma och endast gör det på morgonen och en gång på kvällen, så vet vi ju alla som har eller ammar att brösten blir mindre och plattare. Jo det är just sant, och det värsta av allt dom blir HÄNGIGARE...mycke hääääääängigareeeeeeee. Man försöker in i det sista att lura sig själv och stoppar in dom dubbelvikta i bh’n, och det funkar. Jajamensan funkar jättebra, och man känner sig som 20 igen med fin form och inge hängigt här inte. Det räcker liksom med det, man mår bra och tror inget annat. Supersmart! Så har jag verkligen tänkt nu. Ända tills min lilla tjeja som faktiskt inte ska vara så himla happy tydligen vill motbevisa sin mamma, mm...se här:   

Nr 1              

Nr 2

Numera heter det inte bröstlyft, snarare fotlyft!

Och det sägs ju att från barn får man veta sanningen. Men mamma älskar dig ändå min lilla prinsessa...haha

Fia plutt, plutt, plutt, tog ett skutt, skutt.....

Nu ska jag ringa:

Hon som får mig att skratta och le, när allt är be.....Love you!!

Wilmas dop

I söndags var det då dax för Wilmas dop. Efter att hela lördagen med enormt stor hjälp av farmor och farfar, vilket vi utan deras hjälp inte kunnat få en så bra tillställning fixat och donat så var vi framme vid den stora dagen. Tack än en en gång! På söndagen klev vi upp rätt tidigt och började förbereda för "hela huset svänger". Mycket vuxna och många barn skulle samsas här hemma. Pastasallad stod som bjudrätt och doptårta med kakor som fika. Både Clara och Wilma skötte sig exemplariskt här hemma på morgonen så det flöt på bra inför resan till kyrkan.  Väl i kyrkan mötte vi upp faddrarna, Fia och Linda. Och började förbereda med dopklänning och allt vad det innebar. Sen slog klockan tolv och vi började maschen fram till altaret. Fast den här bilden ser mer ut som vi är på väg till någon rättegång ellet nått, fast jag ser ju rätt "Happy" ut så jag tror väl på vinst eller något..haha.

 

Min älskade syster Sandra började dopet med att sjunga, eller vänta, hon började dopet med att nästan bryta foten. Ett steg fel med klacken och hon höll på att braka in i stativet till sångtexten...haha...kunde inte låta bli Sandra, den var klockren!! Sen började hon sjunga "Himlen måste sakna en ängel" och det var så fint, det gjorde Wilmas dop extra speciellt. Tack gumman, du är mitt allt och lite till.

(lite mörkt för kameran har snart gjort sitt tror jag)

Sen började själva dopakten. Allt gick jättebra och Wilma var så duktig. Hon var vaken hela tiden och nöjd.

Efteråt var det paparazzi fotografering. Ett smile där och ett smile där. Kan bli lite problem att få alla att titta åt samma håll...som här!

Hela familjen

Sen blev det stort kalas, hela huset var fullt med gäster och värmen steg till det dubbla. Ingen eld i brasan här inte...haha. Barnen lekte och var så glada och det gick så bra. Farmor Helene och några med henne var i köket och fyllde på sallad och städade och röjde och gjorde allting. Tack, tack...Du vet hur mycket det betydde för oss Och vi försökte liksom hinna med allt annat. Som att underhålla kalaset och försöka prata med alla och allt runtomkring liksom. Men det kändes som om alla var nöjda och glada. Wilma sov en stund när vi kom hem, men sen var hon faktiskt med nästan hela tiden. Du var så duktig gumman, vår lilla ängel!

När alla åkt hem satte vi oss i soffan, Clara hade redan somnat i sängen. Hon var så slut efter en hel dag med fullt ös och mycket lek. Wilma låg i min famn och bara så ut att vara så lugn och avslappnad och nöjd med dagen som varit. efter en stund slog hon ihop sina blå och somnade en stund

Så slutade en mycket stor och speciell dag i Wilmas lilla liv. En dag att minnas då Wilma fick sitt riktiga namn, WILMA Eva Elsa Söderlund!

Och så vill vi tacka alla som gjorde Wilmas dag till ett stort minne. Tack för alla presenter och gratulationer. Och till den härliga och glada stämningen som ni förgyllde kalaset med. Kram på er!

 

 

Något sött, något gott

I måndags kväll var vi sugna på något gott efter att vi ätit middag, så jag och Clara gjorde Hallonshake. Clara ratade den och åt glass istället, superbra ju med tanke på att hon skulle sova strax därefter, men lite socker är fina fisken för sovstunden....eller inte....Men vi andra drack och kan säga att det var lite "möe" kärnor i den, åhh det är liksom problemet med hallon. Det känns som man har hela munnen full med små "tandsebisingar"...haha. Men asch...det gick ner och Micke sa som vanligt ingenting utan bara drack. Bra med män så, dom är nöjda med det som bjuds. Fast i mitt fall är det säkert för att det ska få vara lugnt, han är väl rädd att jag ska bryta ihop eller nått. Men hallå för en "shake"! Eller, hmm ja kanske...."asg"

Ha en bra dag älsklingar!

Idag vakande jag först av alla här hemma, följt av Wilma som ville ha lite mat och sova vidare en stund. Jag kunde dock inte somna om så jag gick upp. Kollade in i Claras rum och hon började vrida och vända på sig. Hon har faktiskt sen hon fick sin penicillinkur sovit i sin säng hela nätter utan att komma in till oss, märks att hon måt bättre och är mycket lugnare...hmm..ja det går väl att diskutera hur lugn, men överkomligt iallafall:)). Så jag gick in i hennes rum och kröp ner under hennes täcke, och precis när hon slåt upp sina blå så tittar hon in i mina ögon och säger "vad mysig du är mamma". Och kan man få en bättre morgon då eller, knappast! Sen låg vi och mös en lång stund, och sen kom pappsen också och kröp ner. Tur att sängen höll...haha. Åt lite frukost och hör och häpna, JAG fick på Clara ett par BYXOR. Inte leggings inte strumpbyxor. ETT PAR BYXOR, fast med en klänning över givetvis. Men ändå, inte illa inte! Så tio stjärnor för denna morgon, och nu sitter jag här och dricker kaffe och ska snart ringa min darling Fia. Wilma sover och dom andra två älsklingarna har åkt till "jobben". Puss på er, ha en bra dag

Jag är stor tjej nu, kan sitta i stolen!

Vilken pose va? jag är ju så supergullig ju, har hört syrran säga så ibland, och då är det ju så-:)

Och det bästa är att bli underhållen av syrran...man kan säga att jag "diggar" henne väldigt mycket-:)

Skratta du mamma, men inte jag!

Hjälp...mamma pussjuk!

"tummen mitt i handen"

Att jag är konstnärlig av mig är väl inget jag vill påstå, men ibland får jag sådana där ryck och kommer på lite saker som man kan göra och fördriva tiden med. Satt och ritade med Clara igår och fick för mig att jag skulle måla av tummen. Sen kom jag på att jag hade en ram som stått i ett rum helt ouppackad. Och tjingeling, där fick jag en ide'! Målade tummen i lite olika färger som matchade gardinen på Claras rum. Är rätt nöjd, kanske lite ojämna men vaddå da', jag är ju bara en amatör. Och oftast när det är något så har jag för det mesta

"TUMMEN MITT I HANDEN, HAHA! Så då kan man få vara amatör ibland!

Vad döljer sig här?

Detta är slangen från tvättmaskinen som leder ner till avloppet...mmm...låter inte så mumsigt. Kan säga att det luktade ju inte kärlek heller precis när Min underbara käre sambo skulle kolla om det var stopp här idag. För tvättmaskinen har nämligen inte fungerat, eller den har gjort lite som den velat. Och det har varit mycke krig och svarta ord. Ja, man kan säga att vi inte har varit helt överens med denna manick! Och idag var droppen!!! Den VÄGRADE tömma vatten, och VÄGRADE öppna sig! Jag var väldigt arg och såg tusenlappar försvinna från mitt tomma konto! Så när han kollar slangen här nu för några minuter sen, så upptäcker han felet! Min förlovningsring sitter där. Den försvann för ett år sen nästan exakt. Och jag var såååå säker på att den ramlat ur på jobbet....Ändå kollade vi tvättmaskinen då för att kolla om den låg där. Men det gjorde den inte och det fanns ingen som helst möjlighet...hmmm...trodde vi att den kunde åka ner där. Men det kunde den minst sagt!

Så nu är vi förlovade igen, bara sådär liksom...lite komiskt faktiskt!

Oh, lovely day!

Vilken dag! Solen skiner och fåglarna kvittrar. Det är torrt på marken och bara så NICE! Älskade vår du är kommen...Oj, så ljuvligt det lät. Kanske bättre så här:

Nu är mörkret borta fram med ljuset! Precis så känns det idag, man liksom får såna härliga känslor, feelings you know....Man känner sig glad och livet suger inte så mycket. Barnen är så friska dom kan vara, även dom glada och nöjda med att bara vara. Kan man mer än älska då, älska allt som berör och får en att må bra. Det är underbart att få känna, att kunna andas in frisk luft, ta nya tag, sikta framåt. Eller vi tar en dag i taget, men iallafall att bara kunna tänka framåt en liten bit, bara det gör ju att man ser fram emot allt som komma skall. Vad det nu är vet jag inte, men det känns bara så bra just nu. Behöver det, behöver lite glädje och lusten att orka. Just idag känns det som jag gör allt det. Och det är så härligt! Kanske är det man behöver för att klara sig igenom allt mörkt och jobbigt, gråa dagar som bara är där utan att man vill. Då är det riktigt skönt att kunna glädjas åt vad allt mig ger, vad mina barn ger mig och vad den där underbart saknade och älskade ängeln som alltid står mig nära och hjälper mig igenom allt jobbigt och får mig att orka orka gör, hon som finns  i mina tankar dagar som nätter. Hon, som är min mamma, men så långt bort, och aldrig mer hos mig. Hon finns här men ändå inte. Som gör så mycket, som man inte ser men som stöttar mina tankar och funderingar. Alltid älskad, alltid saknad...Miss You

Vad kunde kännas bättre än en promenad och hämtade tjejan på dagis, sen, ja gissa? Blev årets första glasspinne i affären, sen åt vi glass och gick ut i vårvädret. Är inte det typiskt vårtecken? Äta glass...mmm....promenera....och bara vara

Ni är lite för stora nu, busungar

Clara och Sigge tröttnade på dom stora sakerna och la sig under numera Wilmas lekgym. Dom lyckades ju vara stilla en stund iallafall, men sen började det krypa i benen igen...

Än så länge sitter grejerna kvar och dom ligger så fint så fint. Men....

...den ena grejen efter den andra åkte bort när "huliganerna" försökte rasera den...haha. Men dom hade roligt, vem vill bli stor liksom?

Ni är så härliga!

Läbbig Lunch.....

Igår ville Clara ha pannkakor till lunch...nähe igår med....känns som vi snart ser ut som vandrande pancakes här hemma. Men den här gången gjorde vi ROSA.....läbbigt värre....

Alltså smeten ser helt okej ut, typ som jordgubbsmilkshake. Men när dom börjar stekas så ser det mer ut som playdoh lera...ja faktiskt. "Åhh vad gott det ser ut mamma", skriker Clara. Okej, jaha....säger väl det då. Men ska vi verkligen äta det här? Man blir inte konstig och det börjarväxa rosa blommor ur öron eller nått sånt. Ser inte ut som pannkakan mår så bra...hjälp...

"Mums mamma, nu äter vi" Mm...absolut, ser ju sååå gott ut..hmm...ett, två, tre, tugga, svälj.....ANDAS..... ! Nere i magen, nu väntar vi bara på att det ska hända något. Men inget hände. Jihoo vi överlevde dom läbbiga pannkakorna.

Clara tyckte iallafall dom var goda, och det var dom. Men det kan vara svårt att äta något som ser ut som mat för utomjordingar

Vem är på besök?

Kunde inte låta bli att ta fram kameran, den liksom bara ville foto detta spektakel. Och ja skrattade å skrattade. Vem hade kommit på besök till oss, någon med konstiga fötter kanske? Det roligaste är att även om jag inte hade sett personen i mitt hus, så hade jag kunnat lista ut vem det var. Hon är lika vimsig som jag är...japp... och det kan man ju se  med tanke på hur hon hoppar ur ett par skor. You know who you are!

Jag älskar dig Fia...Du bara e' sån, kan man ju inte hjälpa liksom....

Hahaha...

Älskar er mest...mina älskade små

KATASTROF ala "La Viox"

Pinsamt Sverige!!!! Vilket bidrag vi skickar....jag ryser, så hemskt!!!

Men gjort är gjort.....Katastrof!

Nu ska jag natta tjejan, vi ska läsa godnattsaga och myspysa lite

"snälla, snälla snälla..."

"snälla, snälla snälla....."ÅK HEM, Caroline af ugglas! Du gör dig bättre framför tv'n än i den!

MÅNS ZELMERLÖV....You are the WINNER!!!!! Här pratar vi röst, utstrålning och en väldigt bra låt!

Flingon med mjölk

Igår när jag var ute med mina älskade arbetskompisar Ida och Maria så ringer Micke.

Han berättar att Clara skulle ha Flingon med yoggi! Det hade tagit en stund innan han förstått vad det var. Lingon? nä, det var

FLINGOR med yoggi!

Hon äter aldrig det, så vem visste....Sötis

Dessa dammsugarpåsar......

Nu har vår dammsugare varit proppfull i typ 100 år, för vi glömmer alltid att handlad det när vi är i affären. Så den senaste tiden har vi instället dammsugat runt allt i hela huset, jepp, inte mycke som fått plats I dammsugaren mest bara yrat runt kring den istället. Det är ju ockå mysigt, så tur att vi inte umgåtts med några damm allergiker.

Men i Onsdags var Eva här hemma, och så började vi prata om det och då säger hon att man kan ju faktiskt prenumerera på dammsugarpåsar och så skrattade hon. Haha, sa jag med. Fast i mitt huvud sa jag något annat. När hon åkt hem gick jag in på www.dammsugarpåsar.nu och så himla bra, tacka den som kom på det. Halleluja, rakt ner i brevlådan. 4 st var 6:e månad.....SOM HITTAT! och det finns till alla typer. Original! Kom redan dagen efter, jag menar kan det bli bättre. Och sååååååå bekvämt. Behövde knappt röra en fena....Me I like baby!

Och så här mycket koll har min käre sambo om vår dammsugning här hemma:

Vi köpte vår dammsugare för ungefär ett halvår sen...mmm, ett HALVÅR sen. Det betyder att vi iallafall borde gjort slut på minst 4 dammsugarpåsar...hänger ni med... Jag frågar honom om jag kanske skulle tagit 4 st påsar var 3:e månad istället för var 6:e. Vet ni vad han säger då?

-Nä, det blir nog bra, vi har ju inte BYTT den som var i när vi KÖPTE dammsugaren än!

Så mycket har han använt dammsugaren sen vi köpte den!!

Så utan att ljuga kan jag säga att den som dammsugar här hemma DET ÄR JAG och tydligen byter jag alla påsar också!

Snacka om NOLL KOLL

Kan bara se framför mig när Mickes jobbarkompisar säger till honom:

-Jag prenumerera på Cafe', du då?

Haha....DAMMSUGARPÅSAR!

Så kul....hehe...

Kollade också om det fanns till tandkräm och disktrasor...men inte. Kanske ska bygga upp en affärside för det...skulle ju vara skitbra!

"Godmorgon Lillasyster"

Puss puss

Gravid varje kväll :-)

Varje kväll samma visa... Dom senaste dagarna har jag haft magont, inte jätteont men sån där obehaglig känsla i magen som liksom inte vill försvinna, den ligge där konstant. Jepp, precis...Sofi har lyckats få MAGKATARR, förvånad? Nä, vem är det. Magen är så svullen på kvällarna att jag knappt kan sätta mig i soffan, ser ut som något katten har dragit in...haha. och skulle någon sätta en nål i magen så skulle jag pysa iväg fortare än fortast. "Hallå MARS, here I come..."tjihoo...  Ja, som sagt här får vi allt och lite till. Vad komma härnäst? Vore bra om man kunde veta så vi kan börja förbereda...Jag hatar allt vad sjuka är!

Wilma var snorfri i 3 dagar, jajamensan 3 hela dagar sen JUL! Men igår kom det tillbaka. Det blir liksom aldrig bra här hemma. Clara lika förkyld trots att hon går på antibiotika. Är det någon som sprider otur över oss, eller är vi bara väldigt olyckligt drabbade. Så om vi ska dra slutsatsen för hur läget är här hemma så:

Jo, tack ALLT ÄR SOM DET BRUKAR!!!

Nu vill vi ha vår! Låt oss slippa denna hemska och bakteriefyllda Vinter/Höst, ja för så ser jag det! Kom fram älskade sol och lys upp dagarna så man kan få känna lite glädje och lycka. Fåglarna kan gärna få kvittra klockan 04.00 på morgonen, bara allt mörkt och dystert försvinner. Låt allt bli grönt ute så man kan få dom där härliga vårkänslorna. Mina Barn behöver det, och jag med!

Nu vill vi ha "sommar, sommar, sommar..."

Mmm...gröt...de e mums!

Det är fler än mamma som vill mata när det är gröt dax. Clara håller mer än gärna i skeden, och det går hyfsat bra, förrutom att Wilmis tror att gröten ska ut igen där den kom in. Vi övar på detta med tekniken, men det är inte så enkelt. Men gott de e' det allt, och så måste man bara få mosad banan efter, för annars mamma blir jag arg...mmm, det är så sant så