lördag 28 maj 2011

Hål i öronen=)

Clara har flera gånger pratat om att göra hål i öronen. Men jag har velat vänta lite. Men i Onsdags när vi var lediga så kom hon och sa att "mamma, idag vill jag ta hål i öronen. jag vill det idag"
Jag funderade lite och ja, varför inte...reter säkert många, men det är vårt val.
Jag berättade att det gjorde ont, superduper jätteont, samt att det ser ut som en pistol det dom gör hålen med. Hon förstod och inget tecken på att hon tänkte tveka liksom. I bilen in till stan var hon väldigt fnittrig och spänd på vad som skulle ske. Men hon hade bestämt sig=)
Jag hade även sagt att tar man hål i öronen så måste man ta i båda, man kan inte bara göra ett hål isåfall får man vara utan helt och hållet.
Men det var lugnt....Vi gick in på Parelle och hon hoppade så snabbt upp i stolen. Sen kom "pistolen" fram. Då såg jag blicken, och jg lovar den går inte att beskriva, kan kanske förklara den något i stil med "opps, den där, i mitt öra...inte bra...ahhhhh"Ja, hennes ansiktuttryck visade något åt det hållet. Och jag frågade en sista gång om hon hade ångrat sig, då skakade hon bara på huvudet och det var grön gubbe kan man säga, men med lite åt det orange´a hållet...haha
Sen placerade hon den på plats och sen gick skottet av...Och jag själv hoppade till när hon sköt igenom, dom borde verkligen kunna göra någon bättre konstruktion...eller iallafall få den att låta lite mindre...
Jag tittade på henne och såg hur skärrad hon blev och sen kom tårarna...hon kramade om mig och jag sa att nu är det bara ett öra kvar sen är det färdigt...Hon ville nog helst inte, men vi såg til latt ta i det andra örat direkt och sen var det över. En ledsen Clara som ändå på något vis var så lycklig över att hon fixade det. Tårarna var snabbt borta, och sen var det bara en stolt, lycklig tjej som lämnade den elaka "pistolen" till kanske någon annan lite tjej som ville bli lika fin.
När vi åkte hem så sa hon i bilen" Mamma, jag trodde inte på dig när du sa att det gjorde superduper jätteont, fast det gjorde det, men pappa kommer tycka jag var modig och det gör nog Wilma med ju"
"Ja, alla tyckte vi du var modig....och nu är du ju superduper jättefin!"
Och så skrattade vi=)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar