Tänk vad tiden susar förbi med vindens fart...Clara har nu gått ett år i skolan, sitt första år i
6års klassen.
Ett år som man idag kan sitta och fundera på hur fort det gått. Hon är stor min "lilla" tjej nu.
Hon ska snart springa in i skolan och sitta vid sin bänk i Ettan!
Detta år som nu har gått har verkligen gett så mycket. Hon har utvecklats och blivit en ännu mer "vuxen" individ. Hon lärde sig redan efter en månad att skriva. Minns att hon skrev massa lappar till oss här hemma om precis allt. Hon var så lycklig. hon satt å ljudade och läste rad efter rad i olika sammanhang. Idag skriver hon flytande, dock med vissa stavfel, men hon kan=)
Och alla andra saker hon tagit vid sig i skolan har varit rent lärande och kom för att stanna. Att ta ansvar och komma ihåg är också en stor grej.
Vart tog min lilla bebis vägen?=)
Och i Fredags var den stora dagen då vi begav oss till Kyrkan. Och jag är så glad att vi fick åka dit. Det är så många runt omkring som inte får fira sin skolavslutning i en kyrka. Jag är inte på nått sätt religös, men det är något speciellt att få vara där. Alla mina nio år jag gick i skolan så var det alltid Skolavslutning i kyrkan. Man längtade och såg fram emot det. Trots att det kliade i benen och det var svårt att sitta still när Prästen talade eller psalmerna sjöngs så var det ändå så det skulle vara=)
Clara och hennes förskoleklasser sjöng så fint. De lyfte hela kyrktaket tror jag nästan...Och när det var dax att gå ut, var det en underbar känsla att se dem alla gå ut med ett sånt leende på läpparna. Och då minns man själv hur det var, fantastiskt!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar