Min lilla demonstrant...hjälp:)

Idag har jag vart ledig med mina små underbara prinsessor. En lugn och mysig dag inomhus då Wilma piggnat till precis efter sin kräksjuka då hon inte velat äta sen dess. Men nu äter hon som aldrig förr och gud så härligt det är att se sitt barn äta. Clara har dragit på sig en rejäl förkylning så vi har vart inne hela dagen för att friskna till ordentligt.

Men jag vet inte, för det har tydligen vart någon demonstration här hemma idag, herrejösses:) Nog för att det bara var en demonstrant men det lät som 1000! Och jag vet inte, men det verkar som om det talats om miljön på det där stället demostranten fördriver sin tid på dagarna när päronen jobbar...haha

"TA HAND OM MILJÖN, LÅT DEN VA GRÖN....TA HAND OM MILJÖN, LÅT DEN VA GRÖN....."

Imorgon ska jag jobba igen......tack gode gud....haha

Haha....

Stod och plockade på min avdelning idag på jobbet och så kommer det ett gammalt par med en vagn med varor och gubben kör sin rullator. Hör då gumman fråga sin gubbe om han hade hämtat två öl. Han svarar "nä, det glömde jag, men jag går tillbaka och hämtar det". Och då började jag skratta för mig själv...hahaha. Såg mig själv där jag och älskling är och handlar och i vår situation hade jag istället frågat honom.

"Har du fått med allt annat som också stod på listan?....Nähe men då kan du ju gå och hämta det då"

Haha.....min folköls kung!!

Humorn är verkligen rätt låg nuförtiden:)  

Bloggandet går lite trögt, men jag är kvar:)

Ja som skrivet ovan, bloggandet lever kvar men ligger lite på is emellanåt. Mycket med allt och jag har min blogg som en punkt i vardagen när jag känner att jag har tid, lust och helt enkelt något att skriva om...ibland infinner sig inte lusten och jag ser inte mitt bloggande som ett måste. Dom som vill följa och läsa får ha förståelse för det, och dom som jag känner och som läser min blogg och ändå är intresserade av mitt liv utanför Cybervärlden är just dom som jag skriver för, för alla andra som bara av ren nyfikenhet så är det bara en stund av läsande och inget mer, och då är det inte lika viktigt för mig att ha en rullande blogg dag för dag. Nu vet jag att dom flesta som läser här har något med mitt vardagliga liv att tillföra och det är släkt, vänner till släkt eller alla mina underbara vänner med flera, men alla NI vet vilka ni är. Men det finns dom som inte bryr sig om det livet. Så nu vet ni hur läget ligger till alla kära läsare!!

Kram på er!  

Nu börjar vi ett nytt liv...i nya lyan:)

Banankartong efter banankartong...just nu suger dom riktigt mycket. Dom tar ju aldrig slut. Men det går sakta framåt, vem har bråttom liksom, herrejösses man kan nog leva så här också. Och emellanåt är det spännande att se vad en ny kartong har att erbjuda, fast därefter kommer den stora frågan: VAR SJUTTON SKA VI HAR DET HÄR DÅ?...haha. Men finns det hjärterum så finns det stjärterum...typ:) Saknar fortfarnade lite möbler att sätta in allt i, men som sagt en dag i taget. Och då jag inte kan gå för full styrka så tar allt sin tid. Revbenen krånglar sen den hemska förkylning som drabbade mig innan och under hela december månad. Vart hos läkaren men han fann inga svar till vad det kunde vara, så nu har jag vart sjukskriven på halvtid denna veckan. Lite bättre har det blivit, men svårt att säga hur det egentligen är när jag äter värktabletter konstant var sjätte timme. Men som sagt, lite lite bättre känns det. får väl se hur kommande vecka ser ut.

Men vi har verkligen funnit vårt rätta place, vi bara love it som much:)...mmm...När man låser upp dörren och stiger in så kommer en sån härlig känsla i kroppen, det är bara så rätt liksom. och det finns inget mer underbart än att se att mina fina små barn bara lyser av glädje över sitt nya boende. Det sista clara säger varje dag till fröken innan hon åker hem är:

-Nu ska jag hem till mitt nya hus, INTE det gamla.

Då ångersten innan var rätt jobbig för hur det skulle bli för henne med nytt hus, nytt dagis osv. Men det har gått åt helt rätt håll. Hon älskar sitt nya hus, och vi får absolut inte flytta tillbaka, men framförallt hon längtar till sitt nya dagis varje dag, till sin nyfunna bästa kompis Nellie. Dessa tjejer har funnit varandra och den som är på dagis när den andra kommer lyser av glädje när domser varandra. Det är stark vänskap, och en trygghet för oss här hemma att hon hittat en kompis som man kan säga gjort hela proceduren med inskolningen så enkel. Min lilla prinsessa....

Wilma är också världens gladaste lilla tjeja, när hon inte är riktigt arg förståss och visar vem som tänker bestämma över sina päron...haha. Dagis är väl inte det roligaste placet när pappa lämnar iallafall, då sprutar tårarna när han vinkar hej då, men går fort över. Men jobbig situation att lämna när hon blir så ledsen, men vi vet ju att det går över på få sekunder. Sen kommer mammsen och hämtar och då börjar tårarna spruta lika mycket igen, då är det glädje att få komma till mamma och få åka hem för dagen som gör att tårarna kommer. Men under dagarna går det jättebra, så det är själva situationen när lämning och hämtning sker. Men du är så duktig lilla hjärtat

Ni är så underbara mina fina älskade tjejer....min lycka!

Och vår lycka tillsammans i familjen är att vi älskar varandra och vi älskar vårt NYA HUS! Nu börjar något nytt, något spännande och en förhoppningsvis ljus framtid för oss alla.

Ni är mitt allt

MMS-bloggat från mobilen

Efter en slitsam och mycket intensiv dag s�tter vi oss nu i soffan 12 timmar efter att vi p�b�rjat flyttningen och nu landat i NYA HUSET och sk�lar i champange:-) tittar p� alla l�dor och �nskar att allt gjorde sig sj�lvt, haha. Men nu b�rjar �nd� det roliga, att f� b�rja Inreda och s�tta v�r egen pr�gel. Allt nytt och fr�scht, lycka! Barnen somnat gott i sina s�ngar. Tack till alla som hj�lpt till, vad hade vi gjort utan er! M�nga stj�rnor till er! Ni �r underbara! N� nu ska Korken skjutas! SK�L!

Idag flyttar vi!!

Nu har klockan gått över tolvslaget, IDAG flyttar vi....åh här går vi och trampar på kartong efter kartong....Finns det ett golv någonstans...hihi. Börjar bli lite smått trött på det här nu, känns som man liksom kommit hem till ett kaos värre än dess like varje dag....och där tappar man lite humör mitt i allt. Men nu kan vi snart lägga all tid bakom allt packande och stånkande bakom oss, och ta nya tag med att plocka upp allt igen. Och en sak är säker. JAG, SOFI får nog aldrig mer nämna att jag vill flytta, då stryper han mig...haha.

Nu går vi snart och lägger oss i sängen i det här huset för sista, sista gången. Äter vår sista frukost imorgon, eller som det innebär för mig....KAFFE! Känns lite snyft, snyft ändå....kommer sakna vårt hus, just huset, det är lite ångerst....Men man kan inte få allt, men man kan få ett NYTT HUS IMORGON!!! De e lycka för oss alla fyra....Vår lilla Clara är lyrisk, och ser fram emot detta så mycket. Och vem gör inte det. Så imorgon får vi se den stora lastbilen köra upp på uppfarten, sen tar grabbarna tag i kartonger och möbler och styr mot vår nya framtid!!!

Uppdateringar kommer:)Härda ut.....

tjingeling!